Perenner i kruka och plantor utplanterade i rabatterna

Jag tänkte satsa på perenner i kruka i år. Snyggt tycker jag och när jag tröttnat på att ha dem där är det bara att plantera ut dem i rabatterna. Fler krukor ska det bli men här har jag börjat.

 

I den större krukan har jag satt glansälväxing och blodnävan "Max Frei". Om glansälväxingen kan man läsa att den blommar tidigt och står länge, trivs i sol till halvskugga. Max Frei har jag sedan tidigare och tanken är att de i krukan ska få göra de andra sällskap när blomningen är över.

I den mindre krukan har jag satt några nävor av "Rozanne". Blommar länge och jag läser lyckligt om mitt val hos "Slottsträdgårdsmästaren".

På tal om krukor så har chilin fått komma ner i sina "slutliga" krukor. Detta ska bli en stark sort, heter "Long Hot Summer" och jag köpte fröna hos impecta på vårvintern.

I uterummet har jag bland annat olika pelargoner som jag köpte som sticklingar i våras.

Anar ni ricinen bakom tulpanbladen i torvblocksrabatten? Det ska bli spännande att se vad det blir av dem.

Jätteverbenorna har planterats ut i "Insikten" och "Zetarabatten" och ser ut att må alldeles förträffligt, trots regn, blåst och kyligt väder.

Här kan man se att fläckflockeln och purpurklätt är i full fart, tjurigare är gräset men det brukar väl vara sent?

Älskar tillvaron gör lammöronen! Mamma Mia, dem får jag nog dela på i höst! Salvian är också på gång.

 

De små plantorna av trädgårdsriddarsporre ser också ut att må bra. Som synes har jag lagt snigelgift kring dem, det sägs att riddarsporrarna är favoritmat för sniglar. Peppar, peppar än verkar de få vara ifred.

 



I Zetarabatten är det mycket som står i startgroparna och jätteverbenorna har funnit sig tillrätta även här.

Pionen "Scarlett O'Hara" har många knoppar.

Trädgårdsrutan står hög och stammarna är otroligt kraftiga. Snart blommar de!

Det var väl dumt att plantera två plantor av squash i samma pallkrage förstås, men vad gör man? Svårt att tro att de ska bli rena "monsterväxter", men snart blommar de i alla fall.

 



So Long!

Genom kameralinsen

Det första jag gör när jag kommer hem från jobbet är att slänga upp altandörren och kliva ut i trädgården. Så härligt att gå en runda med vattenkannan, insupa dofterna och se om något har hänt under dagen. En extra dimension blir det när kameran följer med - man upplever trädgården på ytterligare ett sätt genom en kameralins tycker jag.

Som att se humlans arbete vid salvian.

Eller att upptäcka att malvan måste ha slagit ut idag.

Njuta av den vackra stjärnflockan.

Eller den skira lavendeln.

Se att jätteklövern får extra många blommor i år och att de flesta står stolt utan växtstöd.

Och att det inte är så långt kvar innan den vita bolltisteln får sina små stjärnformade blommor.

Glädjas åt att kaprifolen "Lonicera per. Serotina" börjat blomma och sprida ljuvliga dofter vid vår fikaplats på "flustret".

Lummigare för varje år (den planterades 2012) och kanske kommer vi att dåna av den underbara doften om några år? :)

Förra året fick jag ett par sticklingar av denna underbara enkelblommande pelargon, som inte kameran kan göra rättvisa. Alldeles läppstiftsröd är den, och har blommat i många veckor utan att skräpa med ett enda blad! Det vill säga - den ena plantan blommar som ovan och har knappt tid att sätta några blad, den andra satsar allt på bladen och har inte blommat alls.

I uterummet fotar jag också denna hängpelargon. Den skräpar desto mer, men ack så ljuvliga blommor!

Jaha då är det fredag igen. En vecka har redan gått och ytterligare en vecka (lite drygt) ska betas av innan det är semester.

På återseende!

 

 

 

Trädparad på framsidan och växtparad i uterummet

Idag fick mina frösådder, pelargonerna och oxalisen komma ut för första gången! I alla fall nästan utomhus, jag parkerade dem i uterummet.

Först fick skjutdörrarna stå öppna, men sen drog jag igen om dem och lät bara några glipor vara öppna. Det har varit en riktig blåsdag så en del av småplantorna såg smått chockade ut! Det gäller att vänja dem vid utemiljön lite i taget.

De ska få sova inomhus i natt.

 

Välkommen lilla klotlönn! På eftermiddagen åkte L och jag ock köpte denna klotlönn. Äntligen, jag har suktat efter ett sådant länge. Jag hoppas att det ska ge oss ytterligare insynsskydd från vägen så småningom. Vi kan inte gå raka under kronan, men kommer inte ha några problem att klippa gräset under trädet med åkgräsklipparen. Det fanns klolönnar med högre stam, men när vi såg prislappen så knorrade min plånbok rejält! 

 



Klotlönnen är från L:s föräldrar. Jag använde slanten jag fick av dem i födelsedagspresent!

Nu börjar vi få till den "trädparad" utmed vägen som vi planerat. Närmast i bild står klotlönnen, sedan ett gråpäron och bortanför det står silverpäronet. Ännu längre bort står rödeken, men den har så tunn stam än så länge så den syns knappt på bilden. Om jag hade vänt mig om så hade jag kunnat fota smala små pinnar av gullregn och kastanj också, men det var ju inte stor idé.

Förresten har rådjuren tuggat på både gråpäronet och äppleträden i vinter. Slitit av knopparna längst ut! Träden ser en aning stympade ut... Kanske skulle man satsa på träd som har ett par meter i stamhöjd så att rådjuren inte når? Fast då kommer det väl en älg... Nåja, så är det att bo på landet!

 

Ha en härlig påskhelg!

 

 



Dags att väcka pelargonerna till liv

Jag har nog alltid haft pelargoner. De har varit väldigt bekväma att sätta i blomlådor. Blommat villigt hela sommaren i full sol och glatt klarat både mängder med vatten och lite torka. Visst har de skräpat lite regniga somrar och nästan möglat när de blivit för frodiga, men om jag klippt ur dem så har det ändå gått bra. Samtidigt har jag känt att det är lite väl stor tantvarning omkring dem, jag har inte riktigt kunnat ta dem till mig.

Men, precis som jag har ändrat mig när det gäller så mycket annat inom växtvärlden sen vi flyttade ut hit på landet, så har jag också ändrat mig vad gäller pelargoner. Jag gillar dem mer och mer och i vinter har jag sparat en del i boden.

Idag var det dags att ta fram dem och plantera om dem. Det har jag minsann läst på nätet att man ska göra! ;) Den 15:e februari anses som ett magiskt datum att plocka fram och väcka sina vintersovande pelargoner. Då är det lämpligt att öka vattningen, klippa bort allt dött och plantera om dem.

Oj, oj, så skräpiga de var! Nästa år ska jag åtminstone klippa bort blommorna innan jag ställer in dem i boden för vintern.

Det kändes gott att klippa ur allt dött, plantera dem i bästa krukjorden och ge dem rejält med vatten. Tyckte faktiskt att de såg lite gladare ut efteråt! Precis som jag inbillar mig att bilen blir piggare när jag just har tankat den! ;)

 

Ha det gott!